Inte riktigt lika knäckt som visaren på bilden men inte är jag glad. Vad är det för fel på mig? Inatt höll jag på att gå upp när man egentligen ska gå och lägga sig. Om man haft en trevlig kväll och är i 45-årsåldern, vill säga. Eller har jag fattat fel?
Klockan fyra sa min - troligen fullmånepåverkade - lekamen till mig att strunta i sängvärmen och kliva ner till de mer kyliga regionerna. Jag motstod det till strax efter sex. Och då menar jag det klockan visade.
Nu sitter man i mörkret sen dess. Utrustad med kaffe och stearinljus av doftsort. Knapprar mig runt i världen. Än så länge har jag hållt mig ifrån de sidor där elände dominerar. Vill inte starta dagen med depp och frustration.
Dagen idag kommer troligtvis att fortsätta i byggandets tecken. Avbruten av en bastudörrsinhandlingsresa och en körlägersavslutningskonsert.
Numera går jag från läge SB till JO varje kväll, nåt festligare- eller för den delen mer smickrande - finns inte ork till. Snickarbrallor till joggingoverall, alltså. Snickrandet stämmer (fråga min handled om ni inte tror mig) i det första men nåt joggande blir det inte. Räcker så gott med alla böjningar till golv och klättrande på stegar, det känns gött i rumpetrakten.
Läs även andra bloggares åsikter om bastu, bygga, snickra, fullmåne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!