Barra jag och Barra Grangren

Kikar in en snabbis för att tala om att jag inte alls missat att det är jul. För bara ett par-tre år sen skulle jag med glädje hoppat över den. Lätt som en plätt. Som värsta Stefan Holm skulle jag kastat mig över ribban. Ingen jul för mig, tack. Av rutiga skäl och randiga orsaker.
Nu har jag blivit vuxen.
Jag inser att det handlar om att ta dagen som den kommer. Pynta? Javisst, barn, plocka fram och färdigställ det ni vill ha. Laga mat? Kan vi väl. Äta bör man. Klappar? Jadå, i måtta och i tid.
Jag har myst hela december. Gråtit över luciatåg och blinkat mot fladdrande ljus. Tänt brasor och bastat. Tagit det lugnt.

Idag är den här, den Stora Dagen. Maken och jag smög upp i ottan för att ensamma se sista delen av julkalendern, med kaffet i högsta hugg. Dagen flyter på. Små funderingsstunder emellanåt men jag hänger med. Kvällen ska avnjutas hemmavid. Vi ska öppna klappar med barnen och sen blir det bastun. Äta gott och bara vara.

Jag önskar er alla en riktigt härlig jul. Ta den för vad den är. En dag som alla andra. Kanske lite extra tid för eftertanke över vad vi har. Vad vi önskar oss av vårt liv.

Julekramar anses härmed skickade!

Julen 2009 med mindre snö än nu...